WeBible

1 - Och den femte Ängelen basunade; och jag såg ena stjerno falla af himmelen på jordena; och honom vardt gifven nyckelen till afgrundens brunn.

2 - Och han upplät afgrundens brunn, och der uppgick en rök, såsom af en stor ugn; och solen och vädret vordo förmörkrad af brunsens rök.

3 - Och utu röken kommo gräshoppor på jordena; och dem vardt gifven magt, såsom scorpioner på jordene magt hafva.

4 - Och vardt sagdt till dem, att de icke skulle göra gräset på jordene skada, icke heller något det grönt var, icke heller något trä; utan allena menniskorna, de som icke hade Guds tecken i sin anlete.

5 - Och dem vardt gifvet, att de icke skulle döda dem; utan att de skulle qvälja dem i fem månader; och deras qval var såsom qval af scorpion, då han hafver stungit menniskorna.

6 - Och i de dagar skola menniskorna söka efter döden, och skola icke finna honom, och de skola begära dö, och döden skall fly ifrån dem.

7 - Och de gräshoppor äro lika de hästar, som till krigs beredde äro, och på deras hufvud såsom kronor gulde lika, och deras ansigte såsom menniskors ansigte.

8 - Och de hade hår såsom qvinnohår, och deras tänder voro såsom lejons;

9 - Och hade pansar såsom jernpansar, och bullret af deras vingar såsom vagnsbuller, der månge hästar löpa till krigs;

10 - Och hade stjertar såsom scorpioner, och gaddar voro i deras stjertar; och deras magt var till att qvälja menniskorna i fem månader;

11 - Och hade öfver sig en Konung, en Ängel af afgrunden, hvilkens namn på Ebreisko heter Abaddon, på Grekisko Apollyon.

12 - Ett Ve är framfaret, och si, här komma ännu tu annor Ve efter.

13 - Och den sjette Ängelen basunade, och jag hörde ena röst af de fyra hörn af det gyldene altaret, som är för Guds ögon:

14 - Och sade till den sjette Ängelen, som basunen hade: Lös de fyra Änglar, som bundne äro uti den stora älfven Euphrates.

15 - Och de fyra Änglar vordo löse, hvilke beredde voro till ena stund, till en dag, till en månad, och till ett år, att de skulle döda tredjeparten af menniskorna.

16 - Och talet på det resigtyget var mång sinom tusende tusend, och jag hörde deras tal.

17 - Och så såg jag ock hästarna i synene, och de som såto på dem, de hade glödande, gula, och svafvelspansar; och hufvuden på hästarna voro såsom lejonahufvud; och af deras mun utgick eld, och rök, och svafvel.

18 - Af dessa tre plågor vardt dödad tredjeparten af menniskorna, af elden, och röken, och svallet, som utaf deras mun gick.

19 - Ty deras magt var i deras mun, och i deras stjertar; och stjertarne voro ormom like, och hade hufvud, der de skada med gjorde.

20 - Och voro ännu menniskor, som icke voro dödade af dessa plågor, och icke bättrade sig af sina händers verk; att de icke tillbådo djefvulskap, och afgudar af guld, silfver, koppar, sten och trä, de der hvarken se kunna, eller höra, eller gå;

21 - Och icke gjorde bot för sitt mord, trolldom, skörhet och tjufveri.